Föreligger det en läkarbrist eller är det en konstruerad läkarbrist, det är frågan.

Kraven på lönsamhet från politikerhåll kan ha fungerat kontraproduktivt på så sätt att slutenvården såväl som primärvården råkat ut för personalnedskärningar. Vilket i sin tur lett till att kostnader för inhyrd bemanningspersonal har skenat iväg. Något som vi alla är med och betalar via skattsedeln.

 

Läkarbrist eller ej…
Kan det vara så enkelt att det inte föreligger någon läkarbrist över huvud taget. Beror den upplevda läkarbristen på att läkare ägnar den övervägande delen av sin arbetstid åt administration, istället för att träffa patienter öga mot öga.

 

Stafettläkare
Färre fast anställda läkare har lett till en ny affärsnisch inom bemanningsbranschen – uthyrning av stafettläkare. Olika sådana bolag marknadsför sig mot läkarkåren med argument att läkarna kan få uppdrag genom dem som löntagare eller som konsulter via eget företag. Extra lockande är det att arvodet eller ersättningen är marknadsmässigt höga.

Till fördelarna för vårdgivarna hör att de kan få tillgång till rätt kompetens, i rätt tid, för ett i tid begränsat uppdrag. Till nackdelarna hör att prislappen är hög, med alla mått mätt. Smakar det så kostar det. Specialister kan kosta omkring 90.000 kronor per vecka! Upphandlingen kan innebära att stafettläkaren ska vara i tjänst 102 timmar per vecka. Vilket sätter patientsäkerheten ur spel. Risken för felaktiga diagnoser och felbehandlingar ökar radikalt. Patienter erhåller inte någon kontinuitet i kontakt med läkare. Från besök till besök får patienten träffa olika läkare.

 

Generationsväxling
Från läkarhåll uttrycks oro för att det blir svårt att möta den generationsväxling som är att vänta. Något vi kan förstå mot bakgrund av de nedskärningar som förekommit på grund av de sparkrav som riktas mot olika vårdgivare. Med stora avgångar av läkare som går i pension, är det i allra högsta grad rimligt att fråga sig huruvida det, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer att finnas tillräckligt med seniorläkare som kan säkra återväxten genom handledning av AT- och ST-läkare.

 

Landstingen
Företrädare från Landstingen menar att de är fast i bemanningsträsket, som under år 2014 uppgick till inget mindre än 3,4 miljarder skattekronor. Man menar från landstingshåll att det inte finns någon lösning på problemet. Det faktiskt en lösning. Det är att sluta köpa in den typen av tjänster. Behovet av läkare kan tillfredsställas genom att vårdgivaren startar personalpooler med timanställda läkare, som kan kallas in med kort varsel. Får de inga uppdrag via bemanningsföretagen är de säkerligen villiga att ta timanställningar om de inte får fast anställning. På så sätt har vårdgivarna inte dragit på sig några större fasta kostnader, annat än möjligtvis de mantimmar som går åt att administrera den nya personalpoolen. Dock minskar även de mantimmar som går åt till att upphandla läkare från bemanningsföretagen. Allt går bara viljan finns.

I Sverige är nästan all tandvård för barn och ungdomar kostnadsfri. Vuxna får å andra sidan betala för den större delen av de undersökningar och behandlingar de behöver. Om olyckan skulle vara framme och man tappar en plomb eller slår ut en tand, kan man boka besök hos tandläkare i Stockholm.

 

Tandvård för vuxna
Från den första januari det år man fyller 20 år får man ett litet bidrag för sin tandvård. Årligen kan man få ett bidrag om 150 eller 300 kronor. För det fall man under ett och samma år behöver tandvård som kostar mer än 3000 kronor har man ett särskilt högkostnadsskydd.

 

Folktandvården
Folktandvården kallas den tandvård i Sverige som bedrivs inom ramen för offentlig regi med landstingen som huvudman. Efter en Riksdagsutredning kom Folktandvården att bildas år 1938. Från början omfattade Folktandvården endast tandvård för barn. Under årens lopp har man även byggt ut Folktandvården till att omfatta både vuxen- och specialisttandvård

 

Privattandläkare
Barn får även gå till privattandläkare före det att de blir vuxna och fyller 20 år.

Privattandläkarna arbetar aktivt för att patienter ska ha möjlighet att fritt välja till vilken tandläkare man vill gå och få både undersökningar och behandlingar hos. Prissättningen är fri om än det finns visa riktlinjer för vad olika behandlingsåtgärder får kosta. Privattandläkarna arbetar för att tandläkare ska få etablera sig där de vill. Varpå marknadskrafterna får verka. Finns det underlag för ytterligare tandläkare på en mindre ort. Kan alla som etablerar sig få tillräckligt med patienter så att det lönar sig…

Till synes självklart arbetar privattandläkarna för att det ska finnas ett högkostnadsskydd för tandvård. Det ligger helt enkelt i deras intresse. Med högkostnadsskyddet följer att fler har råd att gå och få sina tänder undersökta och åtgärdade om så behövs. Man strävar också efter en sund konkurrens på tandvårdsmarknaden. Något som torde gagna både patienter och tandläkarna själva.

 

Sveriges Tandläkarförbund
Organisationen Sveriges Tandläkarförbund är den enda som samlar alla tandläkare i landet.

 

EU/EES
Den individ som är på tillfälligt besök i Sverige och kommer från något EU-land, EES-land eller Schweiz, har rätt till akut tandvård i Sverige. Rätten är på exakt samma villkor som de som är försäkrade i Sverige. Dock är det nödvändigt att vederbörande är med i socialförsäkringssystemet i det land de kommer ifrån.