Föreligger det en läkarbrist eller är det en konstruerad läkarbrist, det är frågan.
Kraven på lönsamhet från politikerhåll kan ha fungerat kontraproduktivt på så sätt att slutenvården såväl som primärvården råkat ut för personalnedskärningar. Vilket i sin tur lett till att kostnader för inhyrd bemanningspersonal har skenat iväg. Något som vi alla är med och betalar via skattsedeln.
Läkarbrist eller ej…
Kan det vara så enkelt att det inte föreligger någon läkarbrist över huvud taget. Beror den upplevda läkarbristen på att läkare ägnar den övervägande delen av sin arbetstid åt administration, istället för att träffa patienter öga mot öga.
Stafettläkare
Färre fast anställda läkare har lett till en ny affärsnisch inom bemanningsbranschen – uthyrning av stafettläkare. Olika sådana bolag marknadsför sig mot läkarkåren med argument att läkarna kan få uppdrag genom dem som löntagare eller som konsulter via eget företag. Extra lockande är det att arvodet eller ersättningen är marknadsmässigt höga.
Till fördelarna för vårdgivarna hör att de kan få tillgång till rätt kompetens, i rätt tid, för ett i tid begränsat uppdrag. Till nackdelarna hör att prislappen är hög, med alla mått mätt. Smakar det så kostar det. Specialister kan kosta omkring 90.000 kronor per vecka! Upphandlingen kan innebära att stafettläkaren ska vara i tjänst 102 timmar per vecka. Vilket sätter patientsäkerheten ur spel. Risken för felaktiga diagnoser och felbehandlingar ökar radikalt. Patienter erhåller inte någon kontinuitet i kontakt med läkare. Från besök till besök får patienten träffa olika läkare.
Generationsväxling
Från läkarhåll uttrycks oro för att det blir svårt att möta den generationsväxling som är att vänta. Något vi kan förstå mot bakgrund av de nedskärningar som förekommit på grund av de sparkrav som riktas mot olika vårdgivare. Med stora avgångar av läkare som går i pension, är det i allra högsta grad rimligt att fråga sig huruvida det, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer att finnas tillräckligt med seniorläkare som kan säkra återväxten genom handledning av AT- och ST-läkare.
Landstingen
Företrädare från Landstingen menar att de är fast i bemanningsträsket, som under år 2014 uppgick till inget mindre än 3,4 miljarder skattekronor. Man menar från landstingshåll att det inte finns någon lösning på problemet. Det faktiskt en lösning. Det är att sluta köpa in den typen av tjänster. Behovet av läkare kan tillfredsställas genom att vårdgivaren startar personalpooler med timanställda läkare, som kan kallas in med kort varsel. Får de inga uppdrag via bemanningsföretagen är de säkerligen villiga att ta timanställningar om de inte får fast anställning. På så sätt har vårdgivarna inte dragit på sig några större fasta kostnader, annat än möjligtvis de mantimmar som går åt att administrera den nya personalpoolen. Dock minskar även de mantimmar som går åt till att upphandla läkare från bemanningsföretagen. Allt går bara viljan finns.