Depression är ett folkhälsoproblem. I västvärlden är det den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Nästan hälften av alla kvinnor i Sverige kommer under sin livstid känna sig deprimerade. Ungefär en tredjedel av alla män kommer också drabbas. Hur vårdas depression? Det vanligaste är med mediciner som heter SSRI. Medicinen blockerar neurotransmittorernas upptag av serotonin i hjärnan. Det finns då mer serotonin tillgängligt. Vanligtvis tar det några veckor innan medicinen börjar verka. Då kan du känna dig sämre och mer deprimerad. Detta sker innan hjärnans kemi har balanserats. För att få rätt mediciner tar du först kontakt med din vårdcentral. Där gör din läkare en bedömning om du behöver SSRI-medicin. Ibland kan det vara andra orsaker som ligger bakom en depression, till exempel en fysisk sjukdom. Detta måste utredas innan medicin skrivs ut.

Akut psykisk hjälp vid självmordstankar

Man i Malmköping skjuten i benet av polis stod det i tidningarna den 14:e juli 2016. Mannen hade själv uppgett till polisen att han kände sig deprimerad och ville ta livet av sig. Då polisen kom till platsen misstänkte de att mannen hade en pistol. Polisen var tvungna att skjuta i nödvärn när mannen vägrade att visa händerna. Det är inte känt om mannen i Malmköping tidigare hade sökt hjälp för sin depression. När självmordstankar är närvarande räknas depressionen som djup och vård är då absolut nödvändigt. Att få vård snabbt kan vara ivsviktigt vid sådana tillfällen. Akut vård finns tillgängligt i Sverige och då självmordstankar är närvarande är det viktigt att genast söka hjälp. Då ska du vända dig till en psykiatrisk akutmottagning eller ringa till larmnumret 112. Är du inte i akut behov men har generella självmordstankar kan du ringa till Nationella Hjälplinjen för att prata. Du ska alltid söka akut hjälp om du misstänker att du är en fara för ditt eget eller andras liv.

Öppenvård och slutenvård

Inom den psykiatriska vården kan du vara intagen på sluten eller öppenvård. Öppenvård är den behandling som kan skötas genom vårdcentralen. Då är patienten tillräckligt frisk för att kunna hantera sin egen medicinering och se till sin egen psykiska förbättring. Att prata med en kurator är till exempel en del av den öppna vården. Slutenvård tar hand om patienter som bor på vårdinrättningen. Det är ofta människor som är en fara för sig själva eller andra människor. De patienter som är intagna på slutenvård anses inte kunna ta hand om sitt eget psykiska tillfrisknande. En person som behöver psykisk hjälp kan bli omhändertagen mot sin vilja om goda skäl föreligger. Det kallas tvångsomhändertagning och är noga reglerat med olika lagar. När en kriminell människa har gjort brott men döms till psykvård istället för fängelse, då vårdas de på rättspsyk. År 1995, den första januari, skedde en psykiatrireform i Sverige. Reformen innebar att många vårdinstitutioner försvann. Vårdinstitutionerna var en del av den slutna vården. Psykiskt sjuka människor skulle vara en del av samhället och vårdas inom öppenvården.

Resistens mot antibiotika innebär ett stort hot mot folkhälsan. I Europa dog omkring 25.000 personer under 2009, av infektioner som var orsakade av multiresistenta bakterier.

Antibiotika – vad är det?
Frågar man en biolog förklarar vederbörande att antibiotika är ämnen som levande organismer producerar för att hålla andra organismer borta. Både bakterier och svampar kan leva som parasiter eller för att bryta ned dött material. Då de båda har samma födokälla försöker de bekämpa varandra genom förgiftning. De utsöndrar ämnen som de andra inte tål.

I dagligt tal avses de antibiotika som används som läkemedel. Man avser då läkemedel mot bakterier i allmänhet. Dagens antibiotika kan vara syntetiskt framställda preparat. Dessa läkemedel kan vara antingen döda bakterierna eller fungera tillväxthämmande.

Överanvändning av antibiotika
Problemet med antibiotikaresistens är att det är ett stort hot mot folkhälsan. Inte bara här i Sverige utan även i övriga Europa och resten av världen. Genom att vi reser allt oftare och längre bort sprids vanliga och farliga infektioner allt lättare. På så sätt ökar lidandet världen över. Individer som drabbas av infektioner vilka orsakas av multiresistenta bakterier leder till ökade kostnader inom sjukvården och samhället i stort. I Europa beräknas kostnaderna till omkring 1,5 miljarder euro per år.

Medicine pills

Minska förskrivningen av antibiotika
Alla vägar som leder till minskad förskrivning utan att äventyra individens hälsotillstånd bör uppmuntras. Mest optimalt är att minska förskrivningen av antibiotika totalt sett. Genom ökad information till allmänheten och till alla läkare som möter patienter bör förskrivningen av antibiotika kunna minska. Ett sätt är att utveckla instrument som underlättar för läkare att ställa en mer korrekt diagnos är också något att satsa på för att komma till rätta med problemet med överförskrivningar av antibiotika.

Odling av bakterier
Ytterligare ett sätt är reducera förskrivningen av antibiotika är att en sådan alltid ska föregås av bakterieodling. Även om vårdgivaren kan komma att anse att deras kostnader för odlingar därmed kommer att öka drastiskt. Dessa kostnadsökningar ska dock ställas i relation till de ökade samhällskostnaderna för den snabba utvecklingen av multiresistenta bakterier och vad de kostar i mänskligt lidande för det fall man inte lyckas stoppa den utvecklingen.

Satsa på bakteriofagterapi – istället för antibiotika
Bakteriofager är mikroorganismer i form av ett virus som angriper bakterier. Det har visat sig vara framgångsrikt att behandla infektioner, som inte går att bota med antibiotika, med bakteriofager som bakteriedödande metod. Kan även användas istället för sedvanliga desinfektionsmedel på sjukhus.

Föreligger det en läkarbrist eller är det en konstruerad läkarbrist, det är frågan.

Kraven på lönsamhet från politikerhåll kan ha fungerat kontraproduktivt på så sätt att slutenvården såväl som primärvården råkat ut för personalnedskärningar. Vilket i sin tur lett till att kostnader för inhyrd bemanningspersonal har skenat iväg. Något som vi alla är med och betalar via skattsedeln.

Läkarbrist eller ej…
Kan det vara så enkelt att det inte föreligger någon läkarbrist över huvud taget. Beror den upplevda läkarbristen på att läkare ägnar den övervägande delen av sin arbetstid åt administration, istället för att träffa patienter öga mot öga.

Stafettläkare
Färre fast anställda läkare har lett till en ny affärsnisch inom bemanningsbranschen – uthyrning av stafettläkare. Olika sådana bolag marknadsför sig mot läkarkåren med argument att läkarna kan få uppdrag genom dem som löntagare eller som konsulter via eget företag. Extra lockande är det att arvodet eller ersättningen är marknadsmässigt höga.

Till fördelarna för vårdgivarna hör att de kan få tillgång till rätt kompetens, i rätt tid, för ett i tid begränsat uppdrag. Till nackdelarna hör att prislappen är hög, med alla mått mätt. Smakar det så kostar det. Specialister kan kosta omkring 90.000 kronor per vecka! Upphandlingen kan innebära att stafettläkaren ska vara i tjänst 102 timmar per vecka. Vilket sätter patientsäkerheten ur spel. Risken för felaktiga diagnoser och felbehandlingar ökar radikalt. Patienter erhåller inte någon kontinuitet i kontakt med läkare. Från besök till besök får patienten träffa olika läkare.

Generationsväxling
Från läkarhåll uttrycks oro för att det blir svårt att möta den generationsväxling som är att vänta. Något vi kan förstå mot bakgrund av de nedskärningar som förekommit på grund av de sparkrav som riktas mot olika vårdgivare. Med stora avgångar av läkare som går i pension, är det i allra högsta grad rimligt att fråga sig huruvida det, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer att finnas tillräckligt med seniorläkare som kan säkra återväxten genom handledning av AT- och ST-läkare.

Landstingen
Företrädare från Landstingen menar att de är fast i bemanningsträsket, som under år 2014 uppgick till inget mindre än 3,4 miljarder skattekronor. Man menar från landstingshåll att det inte finns någon lösning på problemet. Det faktiskt en lösning. Det är att sluta köpa in den typen av tjänster. Behovet av läkare kan tillfredsställas genom att vårdgivaren startar personalpooler med timanställda läkare, som kan kallas in med kort varsel. Får de inga uppdrag via bemanningsföretagen är de säkerligen villiga att ta timanställningar om de inte får fast anställning. På så sätt har vårdgivarna inte dragit på sig några större fasta kostnader, annat än möjligtvis de mantimmar som går åt att administrera den nya personalpoolen. Dock minskar även de mantimmar som går åt till att upphandla läkare från bemanningsföretagen. Allt går bara viljan finns.

I Sverige är nästan all tandvård för barn och ungdomar kostnadsfri. Vuxna får å andra sidan betala för den större delen av de undersökningar och behandlingar de behöver. Om olyckan skulle vara framme och man tappar en plomb eller slår ut en tand, kan man boka besök hos tandläkare i Stockholm.

Tandvård för vuxna
Från den första januari det år man fyller 20 år får man ett litet bidrag för sin tandvård. Årligen kan man få ett bidrag om 150 eller 300 kronor. För det fall man under ett och samma år behöver tandvård som kostar mer än 3000 kronor har man ett särskilt högkostnadsskydd.

Folktandvården
Folktandvården kallas den tandvård i Sverige som bedrivs inom ramen för offentlig regi med landstingen som huvudman. Efter en Riksdagsutredning kom Folktandvården att bildas år 1938. Från början omfattade Folktandvården endast tandvård för barn. Under årens lopp har man även byggt ut Folktandvården till att omfatta både vuxen- och specialisttandvård

Privattandläkare
Barn får även gå till privattandläkare före det att de blir vuxna och fyller 20 år.

Privattandläkarna arbetar aktivt för att patienter ska ha möjlighet att fritt välja till vilken tandläkare man vill gå och få både undersökningar och behandlingar hos. Prissättningen är fri om än det finns visa riktlinjer för vad olika behandlingsåtgärder får kosta. Privattandläkarna arbetar för att tandläkare ska få etablera sig där de vill. Varpå marknadskrafterna får verka. Finns det underlag för ytterligare tandläkare på en mindre ort. Kan alla som etablerar sig få tillräckligt med patienter så att det lönar sig…

Till synes självklart arbetar privattandläkarna för att det ska finnas ett högkostnadsskydd för tandvård. Det ligger helt enkelt i deras intresse. Med högkostnadsskyddet följer att fler har råd att gå och få sina tänder undersökta och åtgärdade om så behövs. Man strävar också efter en sund konkurrens på tandvårdsmarknaden. Något som torde gagna både patienter och tandläkarna själva.

Sveriges Tandläkarförbund
Organisationen Sveriges Tandläkarförbund är den enda som samlar alla tandläkare i landet.

EU/EES
Den individ som är på tillfälligt besök i Sverige och kommer från något EU-land, EES-land eller Schweiz, har rätt till akut tandvård i Sverige. Rätten är på exakt samma villkor som de som är försäkrade i Sverige. Dock är det nödvändigt att vederbörande är med i socialförsäkringssystemet i det land de kommer ifrån.